söndag 9 oktober 2011

Race report Kumla - Stefan Carlsson

Upp i ottan - hur långt är det egentligen till Kumla? Tre timmar max måste vara rimligt. Att försöka få upp lillkillen en lördag - dessutom en lördag dagen innan hans femårsdag visar sig inte vara en tårtbit. Idag är det jag och Herman som ger oss ut på turné. Lördag Kumla, söndag Ramunderberget och Söderköping.

Det är med blandade känslor jag tar mig an Kumla och dagens crosstävling, jag minns med en snedvriden grimas fjolårets tävling där vi plöjde vattensjuk gräsmatta i iskyla och som dessert bjöds på istappar i duschen. Banan i sig är en riktig 100%-procentare, efter en lördag och söndag i Dalarna, där falutävlingen är en öppen, bred och oerhört snabb historia ovh söndagen i Ludvika innehåller ett oräkneligt antal kurvor, inbromsningar och ideliga igångdrag är Kumla den perfekta kombinationen. Långa, svepande högfartspartier blandat med sugande barkspår, tunga gräsbackar och luriga asfalts- och gruskurvor där det gäller att komma rätt, rätt och åter rätt.

Att Ola Hellström och Almby IK har skapat en sådan raketbana är imponerande, på gränsen till genialiskt. Ett till stora delar inhängnat och avgränsat område medför ett löjligt begränsat antal banfunktionärer och ett helt igenom säkert arrangemang. Inte för att jag under loppet ger mig tid att åka och fundera på sådana bagateller, där gäller mer full gas från början, 40 minuter är inte så mycket att spela på men är ändå mer än tillräckligt för att både bli skittrött, känna krafterna återkomma och slutligen tappa ytterligare en placering 50 meter före mål. Fan! Fan! Fan!

Redan där och då går tankarna till Söderköping där succén är given. Risken är överhängande att jag är tillbaka i Kumla redan nästa år, kanske med inställningen att avvakta de första fyra varven för att tokchocka de sista två istället för som idag, gå all in de fyra första och korka de sista två - båda varianterna har onekligen sin charm.

Att Per Kumlin vann idag känns välförtjänt med de två tredjeplaceringar han har med sig från förra helgen. När jag och Herman lämnade Kumla var tendensen tydlig; Kajsa Snihs överlägsen i damklassen och Landström i radikalledning bland snabbåkarna i prestigeklassen. Kajsa vann, Landström kavlade av däcket och istället tog Darvell tredje raka viktorian.

Ett glas rött till så är söndagens målsättning; trippelt östgötskt på pallen i superklassen i hamn.

/Stefan