måndag 26 november 2012

Veckans crossord 2

fiets → [fiits] = cykel

Flamländskans och cyclocross speakerns okrönta favoritord. Ett så litet ord laddat med så mycket känslor.
Hur kan två trianglar och två cirklar i lite olika vinklar skapa dessa oändliga diskussioner. Kanske för att cykeln som uppfinning är så fulländad i grunden. Otaliga är de försök att bryta koden och skapa en ny cykel.
Ändå kommer alla till slut tillbaka till grundkonceptet, två trianglar och två cirklar, även om man får "tänka sig" vissa vinklar.

ITERA-Svensk ingenjörskonst
Sedan cykeln uppfanns har det tävlats i olika discipliner och redan tidigt sänktes styre och handtag för bättre aerodynamik. Det har varit mängder av innovativa lösningar på styren och idag har varje cykelsort egen styrmodell beroende på användningsområde. För landsvägs- och CX-cyklar är det bockstyret som gäller. Men det kan i sin tur ha olika utformning på bocken i djup och längdsled. Allt efter utseende, bekvämlighet och användning.

Mustaschstyre
Materialet i ramar och hjul har genom åren gått hand i hand från trä, till stål, aluminium och mysiga kompositer som t ex kolfiber. Eller karbon som vissa vill kalla det, jag får då alltid en flash från tiden då det fanns postkontor som hade självkopierande blanketter med karbonpapper. En produkt samtida med stålramen, och utdöd vid kolfiberns inträde. Posten, den som finns kvar, har för övrigt stålcyklar. Alla dessa rammaterial har olika egenskaper och egna förespråkare. Kanske inte träcykeln vars förmodat bästa egenskap var att den lätt gick att bränna på bål när stålet gjorde sitt inträde.

Inget för Posten
Växlar på tävlingscyklar är nästa enbart utanpåliggande och har faktiskt sett likadana ut sedan hedenhös. Utvecklingen har gått till fler växelkombinationer, i dagsläget max 33 växlar, tightare och smidigare växlingar, men alla tillverkares växelsystem bygger på samma grundkoncept. Även de senaste elektriska modellerna.
Bromsar är en annan del som länge byggt på att något gummi klämmer mot fälgen. Dock hade min kompis när vi var små,en cykel av tysk härkomst med handbroms som genom en platta tryckte mot framdäcket.
Gissa hur många framtänder han hade? Sedan ett tiotal år tillbaka har MTB-cyklar haft skivbromsar, ett lyckosamt tilltag som hindrat många krascher och sparat massa fälgar. Till en början skapades dock en del faceplants på samma grund som för min tyske vän. Men det var snart invant att dosera lite lättare.

Skivbroms på cross?
 Sedan förra året har UCI tillåtit skivbroms på CX-cyklar vid tävlingar. Detta på bekostnad av 2mm däcksbredd, inget är gratis. Alla prylgalna cyclocross utövare sprang genast och handlade en ny fräsig hoj med det senaste...NOT! Först och främst så fanns inga top notch cyklar med skivbroms, sen visade det sig att man inte var så sugen på nymodigheter som det kunde tänkas. Nä, nu var det annat ljud i koskällan. Onödigt, ingen bromsar i cross, tungt, tradition osv. Nu har det gått två säsonger och ännu är det inte anammat. I europa är det bara några svenskar som kommer med skivbroms, proffsen kör med klämbroms.
Jag själv väntar tålmodigt på att det skall komma riktiga hydraliska skivbromsar a la MTB. Då tror jag det blir andra bullar. Tills dess är det väl INGEN som vill ha cykeln på nedersta bilden.

Så slutligen, är det någon som läst detta utan att på en enda punkt beröras, uppröras eller förstöras.
Tänk då på vad två trianglar och två cirklar väcker hos människor.